Stor mångfald bland Sveriges vilda bin
Bin är en grupp insekter med 280 svenska arter. Vid en första anblick kan de i våra ögon se ganska lika ut, men mångfalden är stor. Hur det lever, vad de äter och var de bor. I första hand tänker nog många på honungsbiet, som faktiskt är ett tambi. De bor i människans bikupor och i utbyte skördar vi deras honung. Ofta är honungsbin importerade och arterna är inte inhemska. Honungsbin är sociala insekter som lever i samhällen med tusentals individer. I bikupan finns det bara en drottning, som lägger samtliga ägg. Hanarna kallas för drönare. Och så finns det ett stort antal arbetarbin, som alla är honor, men som aldrig lägger några ägg. Arbetarna utför olika uppgifter som att ta hand om larver och samla nektar.
Även humlor, som är ett sorts bi, är sociala insekter. Alla andra arter bin i Sverige är solitära. Det betyder att de lever ensamma. De lägger ägg i skyddande håligheter och larverna får klara sig själva med hjälp av en liten matsäck av pollen som larven kan äta av. Om du någon gång har sett ett bihotell har du kanske sett att hålen är igenmurade? Här bakom finns alltså en barnkammare, där ett nytt liv håller på att ta form. Många arter övervintrar här och ger sig ut först nästa sommar. Du behöver inte vara orolig att bli stucken av vildbin, eftersom de är väldigt fredliga och deras gadd väldigt liten.
De vilda bina har varierande matvanor och boende. Exempelvis har olika arter olika långa tungor. Blåklocksbiet hämtar nektar från blåklockor, medan citronbiet söker mat bland kirskål och vildmorot. Sandbin bygger gångar i sandig mark, där de lägger sina ägg. Medan tapetserarbin skapar bon med blomblad, och murarbin använder snäckskal eller trädhålor som de murar igen. Ullbin lägger ägg i växtstjälkar, medan gökbin lägger sina ägg i andra bins bon. Bland de vilda bina finns många specialister som är beroende av en viss sorts blomma eller bomaterial. När livsmiljöer och artrikedomen bland blommande växter minskar, hotas också vildbinens överlevnad.