WWF-rapport om ruttplanering
Hur kan man minska sjöfartens negativa effekter på naturvärden i känsliga eller skyddade områden?
Sjöfart spelar en viktig roll i världshandeln, den bär omkring 90 procent av alla internationella handelsvaror. I sjöfarten finns både stora möjligheter och stora miljöutmaningar. Därför vill WWF se en förbättring i miljöarbetet, med regleringar vad gäller sjösäkerhet, avfallsdumpning, luftutsläpp och för fritidsbåtar.
Sjöfarten är en invecklad industri eftersom den mestadels rör sig på internationellt vatten och följer internationella lagar. Lagar som gäller havet är i regel väldigt svaga och bristfälliga och ger betydligt mer rättigheter än skyldigheter. På land har vi vägnät, trafikljus, trafikseparering och noggranna regler kring transport av farligt gods. För tåg och flyg finns avancerade kontrollsystem som stödjer föraren och larmar vid behov. Men till sjöss gäller fortfarande det tämligen förlegade synsättet ”Freedom of the Sea”, som är baserat på ett koncept från 1700-talet. I praktiken innebär det att vem som helst får segla var som helst med vilken last som helst.
Sjöfart spelar en viktig roll i världshandeln, den bär omkring 90 procent av alla internationella handelsvaror. Att flytta tung last till sjöss är förhållandevis energieffektivt och kräver över lag mindre infrastruktursatsningar än landburna alternativ. Sjöfarten har dock en stor påverkan på havsmiljön. Båtarnas avgaser bidrar till försurning och övergödning. Giftiga båtbottenfärger, sopor och avloppsvatten smutsar ned, liksom smörjoljor och utsläpp från båtarnas bränsletankar.
Via barlastvatten och skrov sprids invasiva arter, och även buller har inverkan på havets liv.
I sjöfarten finns både stora möjligheter och stora miljöutmaningar. Just därför vill WWF se tydliga incitament för sjöfarten att minska sin påverkan på ekosystemen. Det ska vara gynnsamt att satsa på hållbarhet och det ska kosta att smutsa ner, orsaka olyckor eller att inte följa de befintliga regelverken. Ett annat incitament är en miljömärkning av fartyg som går längre än vad som lagligen krävs vad gäller miljöhänsyn. Förändringar som är avgörande för en Hållbar Blå Ekonomi.
Den bemannade trafikövervakningen räcker inte till i Skagerrak, Kattegatt och stora delar av Östersjön. Den täcker bara ett fåtal lokala områden och saknas helt på många håll! Därför är det svårt att upptäcka om någon gör fel. Kustbevakningen i respektive land reagerar på olyckor istället för att förebygga dem, och när ett oljespill väl har skett, är naturen den stora förloraren. För både Västerhavet och Östersjön skulle kostnaderna bli enorma och förlusterna oersättliga om ett stort oljespill skedde, och skärgårdar, turistnäring och unika kustmiljöer skulle drabbas mycket hårt.
Det finns även oljespill som inte är knutna till olyckor eller brott, nämligen det ständiga spillet från fartygens smörjoljor. Mängderna per tidsenhet är små, men när flödet är konstant drabbas havsmiljön och djur skadas. För att förhindra ytterligare oljeutsläpp och olyckor i framtiden krävs att sjöfarten både underhålls och kontrolleras bättre och mer proaktivt. Detta gäller särskilt i högtrafikerade områden som Östersjön där många andra verksamheter dessutom växer fram, till exempel havsbaserad vindkraft, turism och ledningsdragningar.
WWF vill att sjöövervakningen utvecklas till att täcka hela Östersjön. Vi uppmuntrar också till initiativ för att gynna en mer hållbar sjöfart, så att det lönar sig att vara hållbar. För de fartyg som håller låg standard kan man införa obligatorisk lotsplikt i känsliga områden. Ett annat förslag är att ha differentierade farledsavgifter och hamnavgifter.
Tidigare var det tillåtet för alla fartyg att dumpa allt sitt avfallsvatten utanför nationellt vatten. De fick släppa ut både så kallat gråvatten (vatten från disk och tvätt) och svartvatten (vatten från toaletter) rakt i havet. Men sedan 2019 är det äntligen förbjudet att släppa ut svartvatten i Östersjön. Det är inte ovanligt att stora kryssningsfartyg kan ha 5000 personer ombord (passagerare och personal) eller mer, med tankar på långt över 1000 kubikmeter (1m3~1 ton) och detta avloppsvatten måste nu pumpas iland.
Inom kampanjen Skit inte i Östersjön arbetade WWF tillsammans med partnerorganisationer under flera år för att stoppa dumpningen av avfallsvatten i Östersjön från kryssningsfartyg. Förbudet är en stor seger och innebär att den Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) har bestämt att avfallsdumpning från alla passagerarfartyg inklusive kryssningsfartyg förbjöds i Östersjön från 2019 för nya passagerarfartyg. Förbudet gäller alla passagerarfartyg från 2021. Nu gäller det bara att systemet för att ta emot och rena avfallsvattnet i land blir funktionellt och kontrolleras. Vi fortsätter att sätta press!
Fartygsindustrin har historiskt ansträngt sig betydligt mindre än bilindustrin för att minska sina utsläpp. Det betyder att den har en enorm förbättringspotential. Svavelhalten i fartygsbränsle tillåts globalt vara många hundra gånger högre än för bilar. På land har svavelutsläppen i Europa de senaste 30 åren minskat med omkring 90 procent. Efter ett beslut som Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) fattade sänktes den tillåtna svavelhalten i sjöfartsbränslet 2015 till 0,1 procent svavel. Tidigare låg den på 1 procent. Sänkningen medför extra kostnader för sjöfarten men vinsterna för samhället enbart räknat i mänskliga hälsovinster är upp till 27 gånger större – och då har inte miljövinsterna tagits med i beräkningen! Det så kallade svaveldirektivet är en stor framgång som visar att reglering lönar sig. Redan efter ett år syntes en märkbar förändring – utsläppen minskade med 88 procent. Det är dock inte bara svavelutsläppen som har minskat, även nivån av småpartiklar har gått ned med 36 procent till följd av de nya reglerna.
Olika fartygsrederier försöker nu klara de nya gränsvärdena för svavel genom att till exempel använda naturgas (LNG), etanol eller ”skrubbers” för att rena luftutsläppen från smutsigt bränsle som tjockolja. Ett flertal ”skrubbers” har dock öppna system så att föroreningarna som renas från luftutsläppen istället spolas ut i havet.
Regler för fritidsbåtar är en komplicerad fråga. Man vet att fritidsbåtar står för en mindre del av utsläppen än de större vad gäller luftutsläpp, avfallsvattendumpning och kemikalier från båtbottenfärger, men det finns inte så mycket tillförlitlig information. Utsläppen från fritidsbåtar sker under en förhållandevis kort tid av året är koncentreras till en begränsad yta, nämligen de kust- och skärgårdsområden som är de vackraste, mest artrika och skyddsvärda.
Men medvetna och ansvarsfulla båtentusiaster kan göra mycket på egen hand för att minska sin påverkan på havsmiljön. Du som fritidsbåtsägare kan göra skillnad genom att se till att farlig båtbottenfärg inte rinner ut i sjö och mark. Viktigt är också att lämna in uttjänta båtbatterier till återvinning om du har eldriven båt. Det kan du göra på återvinningscentralen eller på en Miljöstation eller mobil återvinning.
Läs mer om fritidsbåtar, miljö och hur du kan vara med och påverka på www.batmiljo.se
Barlastvatten kallas det vatten ett fartyg pumpar in i båten för att bibehålla båtens stabilitet. Problemet är att vattnet innehåller tusentals organismer – små djur, växter och bakterier, och när vattnet släpps ut på en ny plats följer dessa med och rubbar den ekologiska balansen. Över 10 miljarder ton barlastvatten flyttas enligt beräkningar runt i världen varje år. Det här är ett stort problem som bland annat påverkar fiske och vattenbruk, och WWF arbetade i över tio år för att få världens länder att enas om ett förbud.
Det var därför en stor seger då den Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) våren 2016 beslutade att förbjuda utsläpp av barlastvatten från september 2017. Äntligen kom vi i hamn!
Fåglar som får olja på sig riskerar att dö eftersom fjädrarnas vattenavstötande och isolerande egenskaper förstörs. Det kan räcka med en liten oljefläck för att en fågel långsamt ska frysa ihjäl. Fåglarna kan också förgiftas när de försöker putsa bort oljan från sin fjäderdräkt. Även viktiga växter, som till exempel ålgräs, kan påverkas negativt på grund av att oljan blockerar det livsviktiga ljuset. Allt djurliv i området av ett oljeutsläpp påverkas och det kommer kräver månader av hårt arbete för att rädda det som räddas kan.
Hur kan man minska sjöfartens negativa effekter på naturvärden i känsliga eller skyddade områden?
På Båtmiljö.se kan du som båtägare kan få miljösmarta tips och idéer. Webbplatsen är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Baltic Sea 2020 och Skärgårdsstiftelsen.
Senast ändrad 11/06/24