Extremväder påverkar oss i allt högre grad i form av mer oberäkneligt väder med torka, värmeböljor, översvämningar och kraftiga stormar. Klimatförändringarna bidrar till att dessa extrema väderhändelser blir både vanligare och mer intensiva. Vi känner till orsakerna bakom dessa fenomen, hur de påverkar ekosystem och mänskliga liv, och vad vi tillsammans måste göra för att minska riskerna och anpassa oss till ett förändrat klimat.

Vad är extremväder?

Extremväder är ovanliga och ofta kraftiga väderhändelser som skiljer sig markant från det normala vädret i ett område. Det kan handla om intensiva stormar, kraftiga regn som leder till översvämningar, långa perioder av torka, extrem hetta eller kyla, och andra väderfenomen som har stor påverkan på både miljö och samhälle. Klimatförändringar bidrar till att dessa händelser blir mer frekventa och allvarliga, vilket gör det viktigt att förstå och förbereda sig för extremväder.

Extremväder, i form av torka och värmebölja kan innebära storskaliga skogs- och gräsbränder, skördar som slår riktigt illa, boskap som måste nödslaktas, vattenransonering när brunnar sinar och skadeinsekter som slår till mot jordbruk och skogsbruk. Även vilda djur kommer att drabbas när bäckar och grunda sjöar torkar ut och många djur kommer att törsta.

Värmeböljor med extremhetta och torrperioder kan även påverka vår hälsa negativt, på grund av uttorkning och stress för kroppen. Det är viktigt att hålla sig i skuggan och dricka mycket. Extremväder har orsakat 195 000 dödsfall i Europa mellan 1980-2021, enligt EU:s miljöbyrå EEA. Värmeböljor stod då för 81 procent av dödsfallen. En analys från WWF 2022 visade att 17 procent av Europas invånare och 13 procent av BNP löper stor risk att direkt påverkas av vattenbrist år 2050.

Värmeböljan och torkan år 2018 ger fortfarande stora konsekvenser för Sverige. Jordbrukare var tvungna att ta lån för att utfodra boskap, träd stressades så att deras immunförsvar mot skadeinsekter och svampsjukdomar försämrades. Det finns risk att många träd slås ut på lång sikt.

Vi behöver omedelbart öka takten i klimatomställningen och minska utsläppen drastiskt här och nu med kraftfulla åtgärder. Det är viktigt att vi anpassar vårt samhälle och städer för att öka motståndskraften mot klimatförändringens effekter, samtidigt vi minskar utsläppen omedelbart. För att ligga ett steg före måste vi vara förberedda på lägre grundvatten och att skapa vattenreserver som kan gynna biologisk mångfald samt skydda skog och jordbruk, anser WWF. En självklar åtgärd är att återskapa våtmarker och se till att det även byggs dammar för att hjälpa jordbruket med bevattningen när det är som svårast. Diken i skogen bör läggas igen för att skapa blå oaser i skogen och därmed minska spridningen av skogsbränder, och samtidigt gynna den biologiska mångfalden.

Vad beror extremväder på?

Vi människor har under lång tid varit orsaken till ökade utsläpp av växthusgaser. Det har medfört en accelererande klimatförändring med oanade effekter. En sak som vi vet med bestämdhet är att medeltemperaturen ökar, även i haven. SMHI rapporterade att världshaven aldrig uppmätts så varma som under påsken 2023, de var då 21,1 grader.

I Arktis handlar den globala uppvärmningen redan om hela 3-4 graders ökning, och i Sverige har vintertemperaturen redan ökat med 3 grader i genomsnitt. Förutom ökad temperatur har även frekvensen av extremväder ökat, exempelvis orkaner, bränder, översvämningar, torrperioder, värmeböljor, skyfall och köldknäppar. Dessa extremer är ofta mer förödande för arter än en ökad medeltemperatur då ytterligheterna kan överskrida arters möjlighet att överleva.

Extremväder i Sverige

Ett varmare klimat kommer enligt SMHI ge varmare och mer nederbördsrika vintrar. Samtidigt kommer avdunstningen och växternas vattenförbrukning att öka under sommarhalvåret, vilket kan ge minskad tillgång till vatten, särskilt i södra Sverige. De problem med vattenbrist som flera län upplevt på senare år kommer därför med största sannolikhet att återkomma. Ett framtidsscenario är därför att det blir blötare vintrar men även torrare somrar, dvs en större variation under året än tidigare.

Dessutom kommer effekterna av vattenbrist inte att stanna i länderna som drabbas hårdast av torka. Priser på varor, till exempel spannmål och andra grödor, från dessa länder riskerar att stiga kraftigt vilket påverkar svenska konsumenter och företag i allra högsta grad. Även företag med produktion i länder med vattenbrist kan drabbas på olika sätt. Läs mer om klimatförändringar i Sverige.

Vad behöver vi och WWF göra?

Vi vet att de främsta drivkrafterna bakom klimatförändringarna är mänskliga aktiviteter, främst förbränning av fossila bränslen som kol, olja och gas. Dessa aktiviteter producerar fyra värmefångande gaser som får temperaturen att stiga. Vi måste göra allt vi kan för att säkerställa att vi begränsar ytterligare uppvärmning och håller det globala temperaturmålet 1,5 grader inom räckhåll för att undvika de mest katastrofala effekterna på människor och natur.

Enligt IPCC är det fortfarande möjligt att vända trenden. Men då krävs omedelbara, kraftiga utsläppsminskningar som leder till nollutsläpp globalt senast 2050, och det är först i slutet av seklet som de flesta positiva effekterna i så fall kommer att märkas.

WWF arbetar på flera plan med klimatfrågan. Vi påverkar politiska processer och beslut på både nationell och global nivå, samarbetar med företag och städer för minskade koldioxidutsläpp och driver innovativa fältprojekt för bland annat hållbara energilösningar i många länder. WWF samarbetar även med flera storföretag för att minska företags vattenpåverkan samt driva på för en mer effektiv och rättvis vattenförvaltning i områden drabbade av bland annat vattenbrist och torka. WWF arbetar även med naturbaserade lösningar som innebär att man skyddar, utvecklar och skapar ekosystem i syfte att bibehålla och stärka ekosystemtjänster för att hantera samhällsutmaningar. Genom att skydda och restaurera ekosystem kan klimatförändringens effekter som torka eller översvämningar mildras, kolsänkor skapas och biologisk mångfald främjas.