Finns det miljögifter i fisk?
Fisk är nyttigt, men tyvärr finns det några arter som innehåller hälsofarliga miljögifter. Läs gärna Livsmedelsverkets råd om hur ofta man kan äta dessa fiskar.
För att vi ska klara av att leva inom planetens gränser behöver betydligt fler människor välja mer hållbar mat på sin tallrik. Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra ett medvetet val när du köper fisk och skaldjur. Fiskguiden från WWF hjälper dig att välja rätt fisk till middag!
Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 90 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns. Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven.
Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar.
Genom att välja fisk och skaldjur som har grönt ljus i Fiskguiden, kan du vara med och påverka havens ekosystem till det positiva. Upptäcker du restauranger eller butiker som säljer fisk med rött ljus, säg gärna till och fråga varför de har dessa arter i sitt utbud. Ju fler som påtalar att de vill se mer hållbar sjömat i handeln, desto större sannolikhet att man uppnår en faktisk förändring.
WWFs matkalkylator ger tips om hur du kan äta klimatsmart. Den visar klimatpåverkan per måltid men självklart går det att äta mer klimatbelastande ibland, om det kompenseras upp med mer klimatsmarta måltider andra dagar. Med den kan du se vilka utsläpp olika livsmedel ger, bland annat de vanligaste matfiskarna, och komponera en måltid som ryms inom de planetära gränserna.
Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till att stoppa utarmningen av haven och minska utsläppen från odlingar. För alla tre märkningarna är det ett oberoende certifieringsföretag som bedömer om fisket eller odlingen klarar de uppsatta kriterierna.
MSC är en internationell organisation som arbetar för miljömärkning av fisk och skaldjur. MSCs standard innehåller kriterier som bedömer fiskets påverkan på beståndens status och havsmiljön samt fiskeförvaltningen.
ASC är en internationell hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter. ASCs standarder granskar odlingarnas miljömässiga och sociala påverkan.
KRAV-märket är en svensk miljöcertifiering som står för en hållbar livsmedelsproduktion, vilket omfattar både vildfångade och odlade fisk- och skaldjursprodukter.
Fisk är nyttigt, men tyvärr finns det några arter som innehåller hälsofarliga miljögifter. Läs gärna Livsmedelsverkets råd om hur ofta man kan äta dessa fiskar.
Miljömärkningar är ett steg på vägen mot ett mer ansvarsfullt fiske eller vattenbruk, och bidrar till att förändra marknaden i positiv riktning. WWF anser att MSC, ASC och KRAV är de bästa tillgängliga certifieringarna på marknaden och generellt ett bättre alternativ än liknande produkter som inte certifierats. Certifierade produkter är spårbara och certifieringssystemen jobbar för att utveckla ett mer hållbart fiske för vildfångat och i fiskodlingar. De minskar även risken för att olagligt fångad fisk och skaldjur kommer in i leveranskedjan.
WWFs rekommendation är att i första hand följa Fiskguidens råd och välja arter som hamnar på grönt ljus. Om det saknas alternativ på grönt ljus – välj då miljömärkt fisk.
Ja, men trots lagkraven är informationen ofta otillräcklig. Enligt EUs marknadsförordning nr 1379/2013 för fisk- och vattenbruksprodukter måste butiker och restauranger visa:
Även information om produkten är tinad och minsta hållbarhetstid (”bäst före-dag” eller ”sista förbrukningsdag”) ska finnas med enligt kraven i livsmedelsmärkningen. Frivillig information om fångst- eller landningsdag, miljömässiga, sociala och etiska aspekter, produktionsteknik och näringsinnehåll kan också finnas med.
Svenskarna äter cirka 12 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar en till två fiskmåltider per vecka. 74 % av sjömaten som vi äter i Sverige är importerad.
Lax, sill/strömming, torsk, räkor (bearbetade och kallvattenräkor), sej/gråsej, tonfisk (skipjack/bonit), regnbåge, alaska pollock är de vanligaste valen vi gör när vi ska äta sjömat i vårt land. De tio största arterna bidrar sammanlagt med så mycket som 75 procent av konsumtionen.
Vilka märkningar och certifieringar ska jag titta efter? Här finner du fler råd för vardagen som gör det lätt att välja planetsmart i mataffären.
Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött.
Mejla gärna dina frågor och funderingar om Fiskguiden till oss på fiskguiden@wwf.se.
Senast ändrad 07/12/23