Mer om kött

Den ökande globala konsumtionen av kött och andra animalier, och det sätt som många djur föds upp på, är en av vår tids stora utmaningar. I dag äter vi i Sverige mer kött än vad som rekommenderas av både hälsoskäl och vad planeten tål. Globalt bidrar köttkonsumtionen till minskad biologisk mångfald, ökade utsläpp av klimatgaser och ökad användning av bekämpningsmedel. Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, välja mer protein från växtriket och inte slänga mat så kan vi alla minska vår påverkan på planeten.

Varför ska vi äta mindre men bättre kött?

Våra val av mat påverkar planeten och här finns det stora möjligheter att göra skillnad! Globalt ger livsmedelssystemet upphov till en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp och är samtidigt ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Faktum är att den huvudsakliga förlusten av livsmiljöer sker på grund av jordbrukets expansion.

Kött kräver mycket resurser och är sammantaget det livsmedel som har högst klimatgasutsläpp – kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige. Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion också ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som alltså tränger undan naturlig vegetation. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och leder till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.

Samtidigt är det viktigt för den biologiska mångfalden i Sverige att djur betar på ängar och hagar. Men det gäller att välja rätt eftersom detta inte gäller alla betesdjur och inte all typ av bete. Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött och välja mer protein från växtriket kan du som konsument bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och andra animalier. Kolla efter grönt ljus i Köttguiden så vet du att du gör ett bra val.

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem. Tvärtom – de flesta svenskar äter onödigt mycket protein. Det går bra att tillgodose behov av näring och energi med en kost utan kött, eller där köttet tar en mindre del, och där en variation av vegetabilier, gärna ekologiska och producerade i Sverige, står för huvuddelen av tallriken. Få hjälp med bättre val även av sjömat och vegetabilier i WWFs två andra konsumentguider Fiskguiden och Vegoguiden.

Hur mycket kött kan jag äta?

För att få hjälp med att förstå hur mycket kött som faktiskt ryms inom ramen för en planet – testa Matkalkylatorn. Matkalkylatorn visar klimatpåverkan per måltid men självklart går det att äta mer klimatbelastande ibland, om det kompenseras upp med mer klimatsmarta måltider andra dagar. Att äta en måltid med naturbeteskött är som Köttguiden visar bra för den biologiska mångfalden, så det i kombination med mer vego är bra val för planeten. Mindre men bättre helt enkelt!

Miljömärkningar

Ett enkelt sätt att hitta bra kött, ost och ägg är att titta efter certifierade miljömärkningar. Märkningarna som lyfts fram i Köttguiden bidrar på olika sätt till att flytta fram positionerna för hållbar produktion av livsmedel. När lantbrukaren certifierar sin produktion kontrolleras den av en oberoende part som säkrar att uppfödningen sker på det sätt som utlovas.

Miljömärkning Fisk KRAV

KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, bra arbetsvillkor och klimatpåverkan. I stort sett inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel får användas på gården och KRAV-märkt kött kommer från djur som har fått beta, picka eller böka i jorden och som till största del har ätit KRAV-märkt foder. KRAV-märkt kött, ost och ägg får grönt ljus i Köttguiden. Läs mer om KRAV här.

EU-ekologiskt Jordbruksverket

EU-ekologisk produktion är basnivån för ekologisk odling och djurhållning inom EU. Växt- och djurhållning ska vara i balans, så att djuren i första hand äter ekologiskt foder från den egna gården och stallgödseln används för att ge näring åt åkermarken. Den ekologiska djurhållningen strävar efter att djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt, men regelverket är svagt formulerat. Kött, ost och ägg som är EU-ekologiska får grönt eller gult ljus i Köttguiden, beroende på djurslag och ursprungsland. Läs mer om EU-ekologiskt här.

Svenskt Sigill märkning

Svenskt Sigill är en miljömärkning för svensk mat och blommor. Märkningen visar att produktionen har skett i Sverige, klarar svensk lagstiftning liksom ytterligare krav kring djuromsorg, miljöansvar och livsmedelssäkerhet. Kött, ost och ägg märkta med Svenskt Sigill får i Köttguiden samma bedömning som annan svensk produktion eftersom de ytterligare krav som märkningen medför inte är starka nog att ge en bättre bedömning. Samtidigt finns det vissa mervärden med märkningen som Köttguidens bedömningar inte fångar. Läs mer om Svenskt Sigill här.

Svenskt Sigill Natur Certifierad

Svenskt Sigill Naturbeteskött är en tilläggscertifiering till Svenskt Sigill. Kött som är certifierat med Svenskt Sigill Naturbeteskött kommer från nötkreatur och lamm som under betessäsongen till stor del betar i ängs- och hagmarker. Under vintern är djuren inne i stall och utfodras med främst gräs och klöver. Djur som betar naturbetesmarker bidrar starkt till den biologiska mångfalden i Sverige genom att ängar och hagar hålls öppna, vilket många hotade arter är beroende av. Läs mer om naturbetesmarker här. Kött certifierat med Svenskt Sigill Naturbeteskött får grönt ljus i Köttguiden. Läs mer om Svenskt Sigill Naturbeteskött här.

Svenskt Sigill Klimatcertifierad är en tilläggscertifiering till Svenskt Sigill. Klimatcertifieringen innebär att lantbrukaren minskar klimatpåverkan från sin produktion genom att till exempel spara på energi, minska uppfödningstiderna för nöt och lamm eller använda foder med lägre klimatbelastning. Klimatpåverkan minskar med mellan 5 och 25 procent för olika köttslag om man tillämpar klimatcertifieringens kriterier. Kött märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad får gult ljus, ost och ägg märkt med Svensk Sigill Klimatcertifierad får grönt ljus. Läs mer om Svenskt Sigill Klimatcertifierad här.

Label Rouge är en fransk kvalitetsmärkning för mat och blommor som också har vissa regler kring miljö och djurvälfärd. Märkningen har grundkrav som kompletteras med en rad specifika krav beroende på nivå av certifiering och vilket område produkten kommer ifrån. I Sverige finns i första hand Label Rouge-kyckling från området Auvergne och det är den som bedöms i Köttguiden med ett gult ljus. Läs mer om Label Rouge här.

Vanliga frågor om kött

Finns det antibiotika i köttet och osten?

Antibiotika förekommer inte i det kött eller den ost vi äter. Det är användningen i produktionen som ger indirekta effekter på vår folkhälsa, eftersom det blir ökande antibiotikaresistens bland bakterier.

Problemet är alltså att när antibiotika används så mycket som den gör idag så utvecklar bakterierna – som antibiotikan ska ta död på – en resistens. Antibiotikan fungerar då inte längre som vi vant oss vid att den ska göra, utan bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen – läs gärna mer här. Så problemet med att äta kött och ost där mycket antibiotika har använts i produktionen är att produktionen bidrar till antibiotikaresistensen – inte att produkterna i sig är farlig att äta.

Hur mycket påverkar transporter matens klimatpåverkan?

Transporter står för en väldigt liten del av köttets klimatpåverkan. Det som spelar störst roll i köttets livscykel är hur köttet produceras. I klimatsiffrorna i Köttguiden är transporternas påverkan fram till att köttet når butiken medräknade, men den transport som har störst betydelse är hur konsumenten sen transporterar hem köttet. Transporterna av köttet över klotet sker oftast med båt, och det är rätt så effektivt eftersom köttet ändå måste möras, en del av det sker under själva transporten. Transporterna måste självklart minska ändå, särskilt de som sker med fossila drivmedel. Ytterligare en aspekt är att långväga transporter gör det svårare att åstadkomma ett kretslopp av gödsel, en viktig fråga för lantbrukets hållbarhet.

Om jag minskar på köttet, får jag inte i mig för lite protein då?

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men en väl sammansatt kost med mindre, eller inget, kött kan mycket väl tillgodose våra näringsbehov. Idag äter dessutom de flesta av oss i Sverige alldeles för mycket protein vilket är en väldigt onödig miljöbelastning. När du minskar på köttet, välj gärna proteiner som linser, bönor, ärtor, tofu, tempeh och annat vegokött. De ger bra näringsämnen och mycket protein.

Var hittar jag det bättre köttet med grönt ljus?

Idag finns det oftast bra kött att välja i vanliga livsmedelsbutiker, så tillgängligheten ska inte vara något problem. Finns det inte – kom ihåg att efterfråga bra kött så att butikerna ser att det finns intresse på marknaden.

Varför är bete positivt för den biologiska mångfalden?

I de svenska naturbetesmarkerna, som ängar och hagar, finns det stor biologisk mångfald med många djur- och växtarter. Flera av de arter som är hotade i Sverige finns faktiskt där. Naturbetesmarker är permanenta gräsmarker som inte sås, gödslas eller bearbetas. Det är just denna speciella skiftande miljö och det faktum att markerna är obearbetade som gör dem så artrika. Den stora biologiska mångfalden är beroende av att markerna hålls öppna och inte växer igen och då är bete nödvändigt. Som konsument ska du leta efter Svenskt Sigill Naturbeteskött för att veta att naturbetesmarker har betats under betessäsongen. Även i ekologisk produktion betar djuren. Det finns inget krav på att de ska beta just på naturbetesmarker men vi bedömer ändå att djur som betar på ekologiskt certifierad mark bidrar positivt till den biologiska mångfalden eftersom det är troligt att de till stor del går på naturbetesmarker (exempelvis enligt detta www.krav.se/aktuellt/nio-av-tio-av-kravs-djurgardar-har-naturbetesmark). I kombination med att foderproduktionen i övrigt är ekologisk och att vi ser att ekologiskt jordbruk i genomsnitt ger drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling så ger det sammantaget grönt ljus på biologisk mångfald för ekologisk produktion av betesdjur.

Är inte soja och produkter baserade på soja lika dåliga för den biologiska mångfalden med tanke på att regnskogen skövlas för odling av soja?

Sojabönor, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta! Samtidigt har just sojabönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen: djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta. Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen, liksom finansiella intressen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina. I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast från gammal jordbruksmark vilket alltså inte bidrar till dessa problem. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött. Välj helst ekologiskt odlade baljväxter så vet du att inga bekämpningsmedel har använts.

Hur mycket kött bör jag äta?

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för planeten. För att få hjälp med att förstå hur mycket kött som faktiskt ryms inom ramen för en planet – testa Matkalkylatorn. Matkalkylatorn visar klimatpåverkan per måltid men självklart går det att äta mer klimatbelastande ibland, om det kompenseras upp med mer klimatsmarta måltider andra dagar. Att äta en måltid med naturbeteskött är som Köttguiden visar bra för den biologiska mångfalden, så det i kombination med mer vego är bra val för planeten. Mindre men bättre helt enkelt! Ett bra sätt att tänka är att utgå från det växtbaserade när du planerar din måltid – snarare än att utgå från det animaliska proteinet som många gör. Och att låta köttet ta en mindre roll. Ett annat bra tips är att ta mindre mängder kött på tallriken, till exempel genom att blanda ner grönsaker, rotfrukter eller baljväxter i färsbiffarna, lasagnen eller köttfärssåsen.

Hur ser det ut med köttkonsumtionen globalt, ökar eller minskar den?

Globalt sett ökar köttkonsumtionen. Framför allt är detta drivet av att människor som får det bättre ställt börjar konsumera mer mat med högre miljöpåverkan – såsom kött. I länder med utbredd fattigdom och ohälsa kan ökad köttkonsumtion vara positivt och viktigt men för länder med hög köttkonsumtion finns det inget behov av att öka. Högst köttkonsumtion ser vi idag i länder som USA och Australien.

Sveriges köttkonsumtion – ökar eller minskar den?

2016 åt vi mer kött i Sverige än vad vi någonsin tidigare hade gjort – sedan dess har köttkonsumtionen faktiskt minskat. Men vi äter fortfarande långt mer kött än vad planeten tål. Maten står för omkring en fjärdedel av våra klimatutsläpp och jordbruket är den främsta drivkraften bakom förlust av biologisk mångfald. Kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala klimatgasutsläppen från maten vi äter i Sverige.

Varför bör vi äta mindre kött?

Maten vi äter är en av de stora orsakerna till vårt höga avtryck på planeten. För att vi alla ska kunna leva inom ramarna för vad vår enda planet klarar av så måste det ekologiska fotavtrycket minska. Att äta mindre men bättre kött är ett bra sätt att göra det på. Kött och animaliskt protein (som exempelvis ost) står för den största delen av matens klimatpåverkan.

Globalt bidrar animalieproduktionen till cirka 15 procent av klimatgasutsläppen. Forskare och myndigheter beskriver hur köttkonsumtionen i västvärlden måste minska för att klimat- och miljömål ska uppnås och för att jordbruksmarken ska kunna producera tillräckligt med mat åt en växande världsbefolkning. Växtbaserat protein kan ha hundra gånger lägre klimatpåverkan än en biff. Det är långt mer resurseffektivt att äta upp bönor och spannmål direkt än att låta det gå som foder via ett djur.

Det finns även stora problem med den ökande odlingen av foder. Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som alltså tränger undan naturlig vegetation. I takt med den globalt ökade köttkonsumtionen har sojaodlingen ökat dramatiskt i framförallt Sydamerika. Expansionen har skett på bekostnad av unika naturområden som Atlantregnskogen, Cerradon (Sydamerikas unika busksavann) och Chaco med indirekt påverkan även på Amazonas. Omvandlingen till jordbruksmark har också inneburit stora utsläpp av växthusgaser. WWF har identifierat fyra stora globala råvaror som viktig orsak till den snabba avskogningen – soja, palmolja, nötkött och skogsfiberråvara.

Är det inte viktigare att vi slutar flyga än att vi drar ner på köttet?

Det ena står inte emot det andra – vi måste agera på alla plan vi kan för att få ner våra avtryck på planeten. Det finns mycket att göra för att se till att våra resor inte belastar planeten, och flygresorna är en sådan sak. Det vi äter står idag för en fjärdedel av vår klimatpåverkan så att äta mindre men bättre kött är på samma sätt en viktig åtgärd.

Är svenskt kött bättre än importerat?

Kött som importeras hit till Sverige är oftast producerat i länder som inte har lika hårda krav på djuromsorg, miljölagstiftning, antibiotika och där inget branschåtagande finns gällande certifierad soja. Kvalitetsmässigt kan det vara på topp, men hållbarheten ur ett miljöperspektiv kan vara dålig.

Köttguiden bygger på bedömning av länders lagstiftning, branschöverenskommelser, på certifieringar och forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså produkterna med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning. Köttguiden visar alltså när du som konsument bör fråga företagen, din butik eller restaurangen om de har särskilda krav för inköp – och den visar när företagen bör ställa högre krav.