I Sverige har tre av fyra sånglärkor försvunnit i takt med förändringarna i odlingslandskapet de senaste 40 åren. Små osådda lärkrutor på åkrarna har nu visat sig skapa den variation som fågeln behöver och som kan bidra till att vända den negativa trenden. Antalet revirhävdande lärkor ökar med upp till 60 procent på fält med lärkrutor. Det visar en ny rapport från Världsnaturfonden WWF, Birdlife Sverige, SLU och Lantmännen.
I Sverige har tre av fyra sånglärkor försvunnit i takt med förändringarna i odlingslandskapet de senaste 40 åren. Små osådda lärkrutor på åkrarna har nu visat sig skapa den variation som fågeln behöver och som kan bidra till att vända den negativa trenden. Antalet revirhävdande lärkor ökar med upp till 60 procent på fält med lärkrutor. Det visar en ny rapport från WWF, BirdLife Sverige, SLU och Lantmännen.
Osådda rutor i odlingslandskapet kan hjälpa sånglärkan att få en bättre framtid. Foto: Jörgen Lindberg
Sedan 40 år tillbaka har antalet sånglärkor i Europa mer än halverats. Minskningen beror i stor utsträckning på en utveckling med allt större fält och tätt växande grödor. För att bidra till en positiv utveckling har svenska lantbrukare runtom i landet börjat anlägga osådda ytor på åkrar där lärkor kan landa och hitta mat, så kallade lärkrutor. Lärkrutor är ett av kriterierna i Lantmännens hållbara odlingskoncept, Klimat & Natur.
Lärkrutor fungerar
Rapporten visar att lärkrutor har en påtaglig positiv effekt på antalet häckande lärkor. Resultaten baserar sig på tre års studier av Sönke Eggers och Jonas Josefsson, forskare vid Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Forskningen visar att antalet sånglärkor i fält med anlagda lärkrutor ökar med upp till 60 procent – fler lärkor häckar här och troligen överlever fler ungar. Dessutom verkar lärkor från närliggande områden söka sig till fält med lärkrutor.
– Om vi ska kunna bruka åkermarken utan att arter försvinner och ekosystemtjänster sätts ur spel måste forskare, lantbrukare och naturvårdare arbeta tillsammans. Lärkrutor är ett bra exempel på en åtgärd som är grundad i forskning och som också fungerar rent praktiskt. Lantbrukaren är en nyckel till biologisk mångfald i odlingslandskapet och det är viktigt för oss att bidra med ny kunskap så att de får tillgång till effektiva åtgärder, säger Sönke Eggers, forskare vid SLU i Uppsala.
– Det är glädjande att satsningen har en positiv påverkan på sånglärkorna i det svenska åkerlandskapet. Den har stöd hos lantbrukare och markägare och visar att biologisk mångfald går att kombinera med produktionsmål. Lärkrutorna är ett av verktygen för att staka ut vägen mot ökad hållbarhet i det moderna jordbruket, säger Jan Wärnbäck, naturvårds- och jordbruksexpert på WWF.
Sånglärkans roll för den biologiska mångfalden
Lärkorna är en bra indikator på tillståndet för den biologiska mångfalden i hela odlingslandskapet. Det är viktigt för naturens motståndskraft att det finns en bred bas av arter och ekosystemen har stor betydelse för livsmedelsproduktionen.
– Vi är glada över att se resultaten i rapporten om lärkrutor och ser fram emot att vända trenden för sånglärkan. Tillsammans kan man göra skillnad även utan komplicerade metoder, och själva idén med lärkrutorna är att det både är lätt att bidra med engagemang och enkelt att anlägga dem, säger Anette Strand, föreningschef på BirdLife Sverige.
– Biologisk mångfald och välfungerande ekosystemtjänster är viktiga delar av Lantmännens arbete för en hållbar utveckling. Lärkrutan, som ingår i vårt odlingskoncept Klimat & Natur, bidrar med mervärden för lantbrukare, miljön och sånglärkan och de nya resultaten visar att vi tillsammans driver på utvecklingen i rätt riktning, säger Pär-Johan Lööf, projektledare Innovation på Lantmännen Forskning och Utveckling.
Ladda ner rapporten - Lantbrukare för lärkor
För ytterligare information kontakta:
Jan Wärnbäck, naturvård- och jordbruksexpert WWF, mobil 070-365 488 76, jan.warnback@wwf.se
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, mobil 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se
Sönke Eggers, forskare Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala, mobil 076-82 83 848
Anette Strand, föreningschef BirdLife Sverige, mobil 070-184 71 38, anette.strand@birdlife.se
Pär-Johan Lööf, forskning och utveckling Lantmännen, 010- 556 11 68, par-johan.loof@lantmannen.com
