Plastutsläppen till haven beräknas fyrdubblas till år 2050. Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis havsis riskerar att överskrida farliga gränsvärden för mikroplaster. Över 2000 arter har påverkats negativt liksom hela marina ekosystem som redan är under hård press. Det visar en WWF-rapport som sammanfattat drygt 2500 forskningsstudier på området och är en av de mest omfattande hittills.
Plastskräp hotar havens arter och ekosystem
Granskningen ”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems” varnar för att havsområden som är mer än två och en halv gånger Grönlands yta (drygt 5 miljoner kvadratkilometer) riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster vid nästa sekelskifte. Plastproduktionen förväntas fördubblas till 2040 och konsumtionen öka från 300 miljoner till 600 miljoner ton. Utsläppen av plast till haven beräknas fyrdubblas till 2050 och mängden mikroplast öka 50-faldigt vid nästa sekelskifte. Forskarna uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.
Negativa effekter från plastföroreningar har upptäckts i de flesta artgrupper. De kan minska arternas förmåga att föröka sig och därmed försvåra produktiviteten hos marina ekosystem som korallrev och mangrove. Där andra hot som överfiske, global uppvärmning, övergödning eller sjöfart överlappar med plastskräp, förstärks de negativa effekterna.
Plastföroreningarna är ett av de mest slående exemplen av vilken skada vi människor har orsakat vår planet. Från våra lokala kustområden till det avlägsna Arktis, har plastdumpningen förorenat våra hav, skadat och dödat vilda djur. Situationen eskalerar.
Historiskt avtal om plasten!
FNs medlemsländer har beslutat att införa ett globalt rättsligt bindande plastavtal för att stoppa de stora utsläppen av plast. Avtalet ska göra det möjligt att sätta globala regler och skyldigheter som innebär att både nationer och företag hålls ansvariga för att stoppa plastföroreningar.
– Vi står vid ett historiskt vägskäl där ambitiösa beslut som tas i dag kan förhindra att plastföroreningar leder till en kollaps av våra ekosystem. Genom att utveckla ett rättsligt bindande globalt plastavtal banar våra världsledare vägen för en renare och bättre framtid för både människan och planeten, WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
WWF har jobbat intensivt för det globala plastavtalet under fyra år. Nu gäller det att skriva texten som länderna ska besluta om för att få avtalet godkänt.
Stora tack till alla er 2,2 miljoner människor har skrivit under vår namninsamling och bidragit till den här viktiga segern! Läs WWFs pressmeddelande om plastavtalet.
Nu skrotar vi skräpet
- Varje år dumpas cirka 11 miljoner ton plastskräp ut i haven. Marint skräp återfinns i alla världens hav men det mesta kommer från land och en mindre del från sjöfart och fiske.
- Plastkonsumtionen beräknas dubbleras från dagens omkring 300 miljoner ton till 600 miljoner ton år 2040.
- Det globala plastskräpet som sprids till haven uppskattas att fyrdubblas till år 2050.
- Om vi inte agerar nu på en global nivå kan det finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Det växande plastberget är ett globalt problem som inte ett land enskilt kan lösa utan kräver samarbete och gränsöverskridande lösningar. WWF jobbar för att stoppa utsläppen av plast i naturen och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030.
Tillsammans är vi lösningen
För att klara utmaningen med plastskräp på land och i haven krävs långsiktigt arbete, samarbete mellan olika organisationer, företag, regioner och länder. WWF arbetar framför allt för att stoppa problemet redan vid källan – vi vill inte att plasten överhuvudtaget ska komma ut i naturen och våra hav. Vi jobbar direkt mot politiker i Sverige och internationellt inom till exempel EU och FN och ger förslag på lösningar och effektiva åtgärder. Din hjälp behövs – bli Planetfadder och gör skillnad redan idag.
