Projektet ”Havsfåglar i Östersjön” har flera livekameror installerade på sin konstgjorda klipphylla på Stora Karlsö utanför Gotland. Allmänheten kan nu för fjärde året följa sillgrissleungarna från ägg till första flygturen och rapportera vad de ser via WWFs hemsida. I år finns även två kameror för att hålla koll på öns havsörnar.
Idag finns cirka 25 000 par sillgrisslor på Stora Karlsö. Foto: Joakim Odelberg
Webbkamerorna rullar fram till mitten av juli, då allmänheten kan följa hur fåglarna ruvar och föder upp sina ungar. I maj lägger honan sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovanför marken. När ungarna är cirka tre veckor gamla hoppar de från klipporna till sina pappor som väntar i havet. Honan stannar vid häckningsplatsen en tid efteråt. Fåglarna lever oftast i par år från år och återkommer till klipphyllan. Men otrohet kan förekomma när vissa parar sig med andras partners.
– Vi vill lära oss mer om hur sillgrisslorna umgås, hanterar konflikter, försvarar sig mot fiender och klarar värmeböljor. Förhoppningsvis vill många hålla utkik och rapportera in vad de ser. Medborgarforskning är en viktig hjälp för forskarna som nu kan få värdefull information dygnet runt, säger Olof Olsson, forskare vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet.
Tidigare års livesändningar har visat att ruvande fåglar ibland drabbas av värmestress i solen och att vissa ungar dött när det varit som varmast. I år finns en värmekamera på plats för att dokumentera vad som händer när temperaturen stiger. Det finns även en våg mitt i bilden, där grisslornas vikt registreras varje gång de går ut och ställer sig där.
Projektet samarbetar med studenter vid Chalmers i Göteborg som med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan utveckla nya metoder för att analysera observationerna.
Havsfågelkolonin på Stora Karlsö är Sveriges största med cirka 25 000 par sillgrisslor och över 12 000 par tordmular. Sillgrisslorna har tredubblats i antal sedan 1990-talet. På 1960, 70 och 80-talen var läget mindre gynnsamt för sillgrisslorna.
–Efter att miljögifterna minskat i Östersjön och förbudet mot drivgarn infördes har utvecklingen för fåglarna gått i positiv riktning. Men fler skyddade områden skulle behövas på sikt för att bland annat säkra deras behov av föda, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
–Nu hoppas vi att allmänheten vill följa allT spännande som händer fågelföräldrarna och deras ungar och rapportera in vad de ser på WWFs hemsida, fortsätter Inger.
Turisterna är nu tillbaka på Stora Karlsö och utgör ett slags skydd för sillgrisslorna genom att hålla havsörnarna på avstånd. Under pandemin 2020 kunde upp till ett 30-tal örnar observeras på ön.
–De störde sillgrisslorna, vilket ledde till försenad häckning och färre överlevande sillgrissleungar, en minskning på 26 procent jämfört med perioden 2010-2019. Nu har havsörnar börjat häcka på Stora Karlsö. Vi har satt upp en kamera nära boet och i ett område där örnarna förväntas ha sina jaktturer, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Följ livesändningarna här: https://wwf-test2.c8204.cloudnet.cloud/live/
http://wwf-test2.c8204.cloudnet.cloud/sillgrissla, http://www.storakarlso.se/ornar/
Fakta: Forskningsprojektet ”Havsfåglar i Östersjön” drivs sedan 1997 drivs av Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU med stöd av WWF. Projektet omfattar sillgrissla, tordmule, silltrut och ejder. Resultaten används för att få beslutsfattare att stärka skyddet för fåglar och andra djur i havsområdet. Fågelhyllan och kameror har finansierats av WWF.
Sillgrissla: Landets hittills äldsta sillgrissla hittades i våras död i Skåne, 48 år och sju månader gammal. Den var ringmärkt på Stora Karlsö 1973 och slog rekordet från 2016 som var 47 år och tio månader.
Havsörn: Idag finns ett 1000-tal par havsörnar i Sverige jämfört med ett 100-tal 1924 när arten fridlystes. Under 1960- och 1970-talen drabbades havsörnarna hårt av gifter som PCB och DDT. Efter förbud mot gifterna har arten ökat kraftigt. Havsörnens återkomst är en stor naturvårdsframgång i modern tid.
För frågor, kontakta:
Inger Näslund, senior havsexpert WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se
Olof Olsson, forskare vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet, mobil: 070-675 45 09, olof.olsson@su.se
Jonas Hentati Sundberg, forskare Institutionen för Akvatiska Resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 073 – 938 79 69 jonas.sundberg@slu.se
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77 