Mångfalden av liv på jorden utrotas i en takt vi aldrig tidigare sett. Sedan 1970 har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent. Det är lätt att tro att det sker någon annanstans. Men så är det inte. Antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande snabbt. Av de runt 21 700 arter som Artdatabanken kunde undersöka år 2020 bedömdes nära en fjärdedel vara rödlistade.
–Vi står inför en allvarlig kris av vår natur och många arter är hotade i Sverige. Att då många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts in är allvarligt. Därför är Drömprojektet extra viktigt just nu, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
Målet med Drömprojektet är att vända den nedåtgående trenden för några av våra hotade arter och stärka populationerna. Om en art försvinner kan det få stora konsekvenser. Det är arterna och deras livsmiljöer som utgör den biologiska mångfalden som är nödvändig för oss människor. Syftet är också att öka allmänhetens kunskap om den alarmerande situationen i vår natur.
– Tillsammans är vi ett dreamteam, konstaterar Mats Höggren, vd för Nordens Ark. Vi har bred och unik kompetens och de erfarenheter som krävs för att bevara dessa arter. Drömprojektet tar avstamp i konkreta och väl underbyggda åtgärdsprogram och sker i nära samarbete med länsstyrelser och lokala organisationer.
De arter som Drömprojektet kommer att fokusera på representerar olika djurgrupper med stor geografisk spridning från fjällräven i norr till läderbaggen i söder. De är alla beroende av landskapstyper och biotoper som minskar kraftigt i Sverige.
– Postkodlotteriet finansierar ett krafttag för den biologiska mångfalden med det här Drömprojektet, säger Postkodlotteriets vd Anders Årbrandt. De arter Nordens Ark och WWF ska arbeta med riskerar att försvinna annars och med dem de betydelsefulla funktioner de har i vår natur.
Fakta Drömprojektet Rädda mångfalden i Sveriges natur – en kamp för hotade arter
- Projektet som ska löpa under fyra år tilldelas 21,5 miljoner kronor och är ett av Drömprojekten som beviljas av Svenska Postkodlotteriet 2024. Projektets mål är att rädda ett flertal rödlistade arter. Projektet kommer att genomföras av Världsnaturfonden WWF och Nordens Ark.
- Insatserna kommer genomföras i flera geografiskt skilda områden i Sverige och avgörs av områdets behov och förutsättningar. Projektet kombinerar vetenskap, praktiska naturvårdsåtgärder och engagemangshöjande aktiviteter för allmänheten. De huvudsakliga åtgärderna är att förbättra livsmiljöer, förstärka populationer genom uppfödning och utsättning, stödutfodring samt inventeringar för att stärka kunskapsläget, identifiera och utvärdera åtgärder.
FAKTA Postkodeffekten – tillsammans för en bättre värld
- Postkodlotteriet är Sveriges största lotteri, men också Sveriges största privata givare till ideell sektor. Idag genererar lotteriet en miljard kronor om året till över 60 organisationer som arbetar för att göra världen bättre för människa, djur och natur.
FAKTA Rödlistade och hotade arter
- Att en art är rödlistad betyder att det finns risk för att den ska dö ut, ur vetenskaplig synvinkel. Men det är inte säkert att den trots detta omfattas av några regler om artskydd.Det finns även ett annat begrepp. En art är hotad om den håller på att dö ut. En art kan vara hotad på grund av att rovdjur dödar individerna så att det inte finns så många kvar eller på grund av klimatförändringarna som ändrar miljön så att arten inte längre kan överleva där.
FAKTA Hotade arter som ingår i projektet:
Igelkott-nära hotad
Igelkotten rullar ihop till en boll så fort den känner sig hotad. För att kunna rulla in sig i sitt eget skinn, är huden lite för stor. Arten är främst en insektsätare. Den äter larver, skalbaggar, tvestjärtar, daggmaskar och sniglar men även bär och svamp. Igelkotten är ett nattlevande djur och vandrar mellan flera olika bon där den kan ta skydd, framför allt under dygnets ljusa timmar. Den lever ensam, så boet behöver inte vara särskilt stort. Källa: WWF
Fjällräv- starkt hotad
Fjällräven lever på tundra och kalfjäll i de nordiska länderna. Den är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året runt. Källa: WWF
Storspov-starkt hotad
Storspoven är Europas största vadare, stor som en fiskmås. Den är lätt att känna igen på sina långa ben och på sin långa (9–15 cm) och jämnt nedåtböjda näbb. Storspovens sång är vittljudande och består bl.a. av en lång ramsa "bubblande" drillar. Källa: Artdatabanken
Flodpärlmussa-starkt hotad
Flodpärlmusslan har ett kraftigt, mörkt, njurformat skal. Den växer långsamt men kan bli upp till 15 cm lång. Eftersom den mest växer på sommaren bildas det årsringar i skalet som kan användas för att åldersbestämma musslan. Det äldsta kända exemplaret hittades i Jokkmokk och åldersbestämdes till 256 år. Flodpärlmusslan är en av de mest långlivade arterna i Sverige. Den lever uteslutande i rinnande vatten, allt från skogsbäckar till stora breda älvar. Den förekommer i större delen av Europa, västra delen av Ryssland och i östra Nordamerika. Källa: WWF
Ögonfläcksbock- starkt hotad
Larven lever i och under barken på döda grova grenar och stamdelar av olika lövträd, främst lind men även sälg, lönn, alm och avenbok. I Syd- och Centraleuropa är arten polyfag och utnyttjar många lövträd samt murgröna och mistel. Utvecklingstiden för en larv är 2–3 år, med förpuppning under sensommar-höst, möjligen även på våren. Fullbildade individer påträffas på lämplig ved från april till oktober med en topp i juli-augusti. De är skymnings- och nattaktiva. Det främsta hotet är brist på lämplig ved (eller annan negativ förändring) på de fåtaliga och isolerade lokaler där arten förekommer. Källa: Artdatabanken
Läderbagge-sårbar
Läderbaggens utveckling till larv sker i ihåliga lövträd, där den lever av den döda veden. I Sverige hittas den främst i ek, men även ask, bok, lind, klibbal, hästkastanj, alm, apel och asp. Läderbaggen påverkar livsmiljön för andra arter genom att utvidga håligheter, öka mängden mulm, som är det bruna träpulver i ekar som är mycket värdefullt för många insekter och svampar. Om du hittar en läderbagge i ett ihåligt lövträd är chansen stor att du också hittar en rad andra rödlistade arter där. Källa: Artdatabanken
Högnordisk pärlemorfjäril- starkt hotad
Högnordisk pärlemorfjäril flyger på fjällhed och arktisk tundra i nederbördsfattiga områden. Fjärilen har en veckolång flygtid som infaller någon gång under juni–augusti beroende på väderleken under sommaren. Vissa år kan flygningen till synes helt utebli. Det är en av fjällhedens tidigaste dagfjärilar i arktiska områden Ett generellt hot är förändrat klimat. En kontinuerlig global uppvärmning kommer på sikt att ändra förhållandena i fjällvärlden, med bland annat beskogning av fjällheden och successivt minskat livsutrymme för högnordisk pärlemorfjäril som följd. Källa: Artdatabanken
Veronikanätfjärilen- starkt hotad
Veronikanätfjäril är Sveriges mest hotade dagfjärilsart och har inte setts sedan 2018. Den har försvunnit från sju av nio län och de flesta har försvunnit sedan 1980-talet. Larverna utvecklas i kolonier och honan är kräsen i valet av äggläggningsmiljö. Arten förekom även tidigare endast lokalt, men ofta med många individer, i öppna men vindskyddade betes- och slåtterhävdade marker i det gamla kulturlandskapet. Fjärilen är känslig för alltför kraftig hävd och föredrar marker där betet tillfälligt upphört eller slåtterängar med en senarelagd slåtter Källa: Artdatabanken
Mnemosynefjärilen-starkt hotad
Denna fjäril kan man hitta i gläntor i ängsblandskog, gärna med markhällar. De finns även i betesmarker i anslutning till lövskogsbryn och buskrika marker där värdväxten förekommer. Dessa miljöer har till stor del försvunnit i och med det rationaliserade jordbruket Antingen genom ett alltför hårt bete och bortröjning av buskar eller att markerna på grund av upphörd hävd vuxit igen eller planterats med träd. Även vildsvinsbök kan vara ett hot där det finns mycket vildsvin. Källa: Artdatabanken
Piteälvslax
Laxen är en spektakulär vandringsfisk som föds och fortplantar sig i våra vattendrag, och tillväxer i Östersjön. Längs hela den svenska Östersjökusten finns idag endast 16 vattendrag som fortfarande har kvar ett vilt bestånd av lax. Dessa bestånd är unika, både för Östersjön men även att varje enskilt bestånd är genetiskt anpassat för just sin älv eller å, allt sedan sista istiden för 10 000 år sedan. Sommaren 2023 så kom endast 354 laxar tillbaka för att leka i Piteälven. Vattenkraften är det stora problemet i älven men även kustfisket i nära anslutning till mynningen har en avgörande påverkan för de sista Piteälvslaxarna. Källa: Stiftelsen Östersjölaxen
FAKTA Stiftelsen Nordens Ark
Stiftelsen Nordens Arks syfte är att bevara utrotningshotade djur och biologisk mångfald. I vårt arbete strävar vi efter att vara en ledande kraft i bevarandet av hotade arter och för ett hållbart nyttjande av biologiska resurser, samt att inspirera till och utbilda för ett livslångt engagemang för naturen.
Läs mer om projektet här.
För mer information kontakta:
Therese Wåtz, artexpert på WWF, therese.watz@wwf.se tel 0735067698
Emma Nygren, bevarandesamordnare Nordens Ark, emma.nygren@nordensark.se tel 070-240 65 64
Nina Schmieder, pressekreterare på WWF, nina.schmieder@wwf.se tel 0735-258 65 22
Therese Patriksson, marknadschef Nordens Ark, therese.patriksson@nordensark.se tel 0701-90 21 46
#Postkodeffekten
