Avskogningen påverkar klimatet
Förstörelsen och avskogningen av världens skogar har stor klimatpåverkan både på global och lokal nivå. Skogarna håller idag enorma mängder kol bundet i levande vegetation som exempelvis trädstammar. Även marken och jordlagren håller också många gånger stora mängder kol, till exempel består mycket skogsmark av torvlager. Torvlager som lätt börjar förmultna om träden tas bort.
När skog huggs ner och i slutänden bränns eller förmultnar snabbare än ny skog hinner växa upp blir resultatet att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Det bidrar till att öka växthuseffekten på samma sätt som förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen gör. I en orörd eller hållbart brukad skog sker också ett visst utbyte av koldioxid, men balansen mellan döda träd och nytillväxt är på ett större plan relativt konstant. Utsläppen av koldioxid från avskogning och skogsförstörelse uppgår till cirka 12 procent av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären.
Stora delar av världens skogar binder också mer kol i sina ekosystem än vad som släpps ut naturligt genom att träd till exempel dör. På så vis fungerar de som kolbindningsskogar och hjälper till att dämpa den globala uppvärmningen. Forskning visar dock nu på att detta kan komma att ändras till att istället bli tvärtom – att skogarna går från att bli nettoupptagare till att istället bli nettoutsläppare av koldioxid. Till exempel har skogen i områden i södra Amazonas under de senaste åren visat på att den börjat släppa ut mer kol. Anledningen är troligen effekter av klimatförändringarna, som till exempel ett torrare klimat samt att skogen genomhuggits och glesats ut allt för mycket.
… och klimatförändringarna påverkar skogarna
FNs vetenskapliga klimatpanel, IPCC, uppskattar att många av världens skogar påverkas negativt av de globala klimatförändringarna, särskilt i de nordliga barrskogarna där uppvärmningen beräknas bli störst. Andra skogstyper som också är särskilt utsatta är flera av de olika tropiska skogsekosystemen.
Effekterna av klimatförändringarna – höjda max- och medeltemperaturer, förändrade regnmönster och intensivare torrperioder – påverkar på sikt också artsammansättningen i skogarna. Vissa djur- och växtarter gynnas, medan andra missgynnas. Även om utbredningen av vissa arter kommer att öka, så kommer jordens samlade biologiska mångfald sannolikt att minska med de miljöförändringar som följer av den ökade växthuseffekten. Till exempel har många trädarter en lång naturlig tillväxthastighet, vilket innebär att vissa skogstyper kommer få svårt att hinna anpassa sig i takt med den globala uppvärmningen och ökad havsnivå.
Ökad växthuseffekt – torrare klimat – fler skogsbränder
Forskning visar att klimatförändringarna bidrar till att allt fler skogsområden blir allt torrare. Det innebär på sina håll fler och intensivare skogsbränder. Större bränder riskerar att enorma mängder koldioxid frigörs.
Efter stora skogsbränder lämnas marken oskyddad, och de regn som till slut släcker bränderna bidrar ofta till att skölja bort jorden och på så sätt försvåra återväxten. I områden med tunt jordlager, vilket är fallet i många tropikskogar, blottläggs marken helt och jorden bränns sedan sönder av solen.
Dela gärna:
Senast ändrad 13/04/22
